nedbrytbar plast är ett omfattande begrepp. Det är en typ av plast som, under specifika miljöförhållanden och efter en viss tidsperiod samt genom en eller flera processer, orsakar betydande förändringar i materialets kemiska struktur och förlorar vissa egenskaper. Bland dessa kan man skilja mellan ljusnedbrytbar plast och termiskt syreförbränningsnedbrytbar plast, vilka båda räknas som nedbrytningsplaster och inte bör klassificeras som biologiskt nedbrytbara plaster. Nedbrytbara plaster ska testas med standardiserade testmetoder som återspeglar förändringar i prestanda, och deras kategori ska bestämmas utifrån nedbrytningsmetoden och livscykeln. Oavsett typ av nedbrytbar plast och dess nedbrytningsmiljöförhållanden, så innebär det generellt sett inte att sådana plaster helt kan nedbrytas till ämnen som inte skadar miljön.
Biologiskt nedbrytbara material omfattar biologiskt nedbrytbara naturliga polymermaterial såsom cellulosa, stärkelse, papper m.m., samt biologiskt nedbrytbara plaster som erhållits genom biosyntes eller kemisk syntes – detta avser nedbrytning som orsakas av mikroorganismers verkan i naturen under naturliga förhållanden såsom jord och/eller sand, och/eller specifika förhållanden såsom komposteringssituationer eller anaeroba nedbrytningsförhållanden eller i vattenbaserade kulturvätskor. Slutligen nedbryts de helt till koldioxid (CO2) och/eller metan (CH4), vatten (H2O) samt mineraliserade oorganiska salter av de innehållna ämnena, liksom ny biomassa (t.ex. döda mikroorganismer m.m.).  Det bör noteras att varje typ av biologiskt nedbrytbart material, inklusive papper, kräver vissa miljöförhållanden för att kunna nedbrytas. Om nedbrytningsförhållandena saknas, särskilt de levande förhållandena för mikroorganismer, blir nedbrytningen mycket långsam; samtidigt kan inte alla typer av biologiskt nedbrytbara material snabbt nedbrytas under vilka miljöförhållanden som helst. Därför bör vi, när vi hanterar biologiskt nedbrytbara material, utgå från deras miljöförhållanden och analysera materialets egen struktur för att avgöra om det är ett biologiskt nedbrytbart material.  Hur man bedömer om ett material är biologiskt nedbrytbart har reglerats genom en rad internationella och kinesiska standarder för testmetoder, vilka besvaras i standardfrågor.
Vad är komposterbar biologiskt nedbrytbar plast? 
Kompostering är en aerob behandlingsmetod för att framställa kompost. Komposterbar hänvisar till materialets förmåga att biologiskt nedbrytas under komposteringen. Ett material, inklusive papper, plast m.m., som  deklareras ha komposteringsförmåga måste klargöras att materialet är biologiskt nedbrytbart och kan nedbrytas i komposteringssystemet (vilket visas i standardtestmetoden), och att det slutligen är helt biologiskt nedbrytbart vid kompostens slutliga användning. Komposten måste uppfylla relevanta kvalitetsstandarder. Kvalitetsstandarder för biologiskt nedbrytbara kurirpåsar inkluderar lågt innehåll av tungmetaller, ingen biologisk toxicitet och inga märkbara rester
Vad är skillnaden mellan industriell kompostering och hushållskompostering?
 Nedbrytbara Plastkommittén: Gödsel är en organisk jordförbättringsförening som erhålls genom biologisk nedbrytning av en blandning. Blandningen består huvudsakligen av växtrester, och innehåller ibland även vissa organiska material och vissa oorganiska ämnen. Råvarorna för kompostering kan vara organiska fasta avfall i stad och landsbygd, såsom jordbruksgrödresterna, lantbruksgödsel på landsbygden, stadslitteratur, köksavfall, kommunalt slam och matindustrins avfallsrester. Kompostering, en behandlingsmetod för att producera kompost, går ut på att använda mikroorganismer som är vanliga i naturen för att styra den biokemiska processen som omvandlar nedbrytbar organisk substans i fast avfall till stabilt humus. Kompostering kan indelas i aerob kompostering och anaerob kompostering beroende på mikroorganismernas tillväxtprocess och om det är syreförsedd eller ej. Biologiskt nedbrytbara shoppingpåsar Aerob kompostering är processen där organisk substans nedbryts i närvaro av syre. De slutliga produkterna är CO2, H2O och värme. Och humus, anaerob kompostering sker under anaeroba förhållanden, där anaeroba mikroorganismer nedbryter organisk substans till CH4, CO2, H2O, värme och humus. Generellt sett avser kompostering aerob kompostering.
Industrialiserad kompostering avser processen där mikroorganismer nedbryter fasta och halvfasta organiska ämnen i ett aerobt medium eller vid hög temperatur under kontrollerade förhållanden för att producera stabilt humus.  Den vanliga cykeln är 180 dagar, men med förändringar i tekniken för aerob kompostering kan den kortaste tiden bli 30 dagar eller ännu kortare.
Hushållskompostering avser den aeroba komposteringprocessen som huvudsakligen använder hushållsköksavfall eller trädgårdsavfall för att producera kompost för hemmabruk. Hushållskompostering tar längre tid än industrialiserad kompostering, men överstiger vanligtvis inte ett år.
Oavsett om det handlar om industrialiserad kompostering eller hushållskompostering bör det organiska avfall som hanteras ha följande egenskaper:
1、Biologisk nedbrytbarhet (dvs. materialets ursprungliga biologiska nedbrytbarhet)

2、Nedbrytningsprestanda under komposteringen

3、Vill inte påverka den biologiska nedbrytningsprocessen negativt 
För mer produktinformation,  klicka gärna på den officiella webbplatsen